Mänskliga rättigheter due diligence: Är din leveranskedja under kontroll?

I diskussionen kring hållbarhet är det vanligt att fokus hamnar på miljön. Men miljömässig hållbarhet är bara en av byggstenarna. Ekonomisk hållbarhet är också viktig, men att ha fokus på social hållbarhet är avgörande för ett företag som strävar efter att stärka sitt varumärke och undvika att skada sitt rykte.

Det finns många regler som syftar till att skydda och främja välbefinnandet och rättigheterna för samhällen och individer från ohållbara och oetiska affärspraxis. Dessa regler spelar en stor roll i arbetet med social hållbarhet och kallas mänskliga rättigheter och företags omsorgsplikt (HRDD) och har en betydande inverkan på värdekedjorna för tillverkande företag som ditt.

Många av dessa regleringar vilar på samma grundläggande principer om mänskliga rättigheter och arbetslagstiftningen. Men antalet lagar och variationen i olika jurisdiktioner gör HRDD-arbete i leverantörskedjan mycket komplext och utmanande, även för stora företag med omfattande resurser och HRDD erfarenhet

Företag som vill bli hållbara måste vara medvetna om dessa riktlinjer och integrera dem i sina verksamheter. Även om det är en utmanande uppgift är det nödvändigt för att uppnå social hållbarhet. Här är några av de riktlinjer som följs av kompatibla tillverkare idag:

• Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling riktlinjer för multinationella företag (OECD MNE Guidelines) – Även om de inte är bindande, är OECD:s MNE Guidelines allmänt accepterade och främjas av National Contact Point (NCP)-organisationer i länder som följer riktlinjerna. De täcker ett brett spektrum av best practice kring mänskliga rättigheter, konkurrens, mutor, industriella relationer och mer.
• FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs) – Dessa riktlinjer är inte heller bindande, men det har förekommit diskussioner kring hur de skulle kunna bli rättsligt bindande. Trots detta är UNGPs riktlinjer allmänt accepterade och ger en standard för hur multinationella företag kan undvika risken att bryta mot mänskliga rättigheter och hur affärsrelaterade människorättskränkningar kan åtgärdas.
• The Declaration of the International Labour Organisation on Fundamental Principles and Rights at Work – Denna deklaration gjordes 1998 av ILO, en FN-organisation med 187 medlemsstater. Den fastställer några grundläggande regleringarna relaterade till arbetstagarnas rättigheter, såsom frihet att organisera sig fackligt och avskaffande av tvångsarbete, barnarbete och diskriminering på arbetsplatsen.
• The International Bill of Human Rights – Ett mycket inflytelserikt FN-beslut som skapade den välkända allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter.
  

Om ditt företag bygger en helt hållbar leveranskedja finns här några frågor du bör ställa för att säkerställa att den sociala hållbarhetsaspekten inkluderas.

Vad innebär mänskliga rättigheter due diligence ?

HRDD är ett sätt för företag att proaktivt hantera negativa påverkningar relaterade till mänskliga rättigheter. Förväntningarna på omfattande due diligence ökar på grund av ökade krav på ansvarsskyldighet och öppenhet från reglerande myndigheter och intressenter. De flesta HRDD-regler bygger på FN:s och OECD:s riktlinjer, och standarderna föreskriver en riskbaserad strategi – att hitta områden med högst risk för icke-efterlevnad och prioritera dem.

Vilka regler och förväntningar från berörda parter gäller för mitt företag?

Svaret beror på vilket land du verkar i, vilka kunder du arbetar med och till och med storleken på ditt företag. Företag inom EU påverkas exempelvis av HRDD-regler som rör konfliktmineraler, vilka ofta är kopplade till människorättskränkningar. Nationella lagar, som Tysklands lag gällande leverantörskedjan, kommer också att gälla på vissa marknader. Men även andra intressenter, som aktieägare och kunder, kan ha sina egna krav.

Vilka är riskerna?

Att bryta mot mänskliga rättigheter kan få allvarliga konsekvenser för företag, både juridiskt och ryktesmässigt. De exakta konsekvenserna varierar beroende på överträdelsens art och svårighetsgrad och jurisdiktionen där överträdelsen inträffade.  Till exempel riskerar stora företag i Tyskland som bryter mot lagen om leverantörskedjan böter upp till två procent av sin årliga omsättning.

Vilka åtgärder vidtar Bufab?

• Våra leverantörer, och alla deras underleverantörer, måste följa vår Supplier Code of Conduct – som kräver att de följer lagarna i det land de verkar i och visar engagemang för ansvarsfulla affärspraxis i sina policys, beslut och aktiviteter. Det säkerställer social hållbarhet genom krav på fullständig efterlevnad av mänskliga rättigheter, motverkande av korruption, hälsa och säkerhet samt rättvis konkurrenspraxis.
• I linje med Supplier Code of Conduct genomför vi också regelbundna leverantörsrevisioner. Leverantörer som inte uppfyller förväntningarna får vägledning om hur de kan förbättra sig – men vi förbehåller oss rätten att avbryta pågående och framtida beställningar eller avsluta kontrakt vid allvarliga överträdelser.

Få ytterligare insikter om utmaningarna kring social hållbarhet i our guide to supply chain sustainability i din leverantörskedja.